Reflektera
Allas rätt till eget språk
Med hjälp av den här övningen vill vi väcka insikt om språkets och modersmålets betydelse.
Tidsåtgång: 1 lektion
Ni behöver: O.LIKAS video: Vad betyder ditt modersmål för dig?
Genomförande: Eleverna tittar tillsammans på videon. Därefter får eleverna inledningsvis, under några minuter, fundera på frågorna nedanför:
- Känner du igen (dig i) något som personerna berättar?
- Ifall du kan flera språk, vad bestämmer vilket språk du väljer?
- Hur tror du att det skulle vara att inte dela sitt språk med andra i skolan?
- Vad tänker du att det innebär att inte få använda sitt modersmål? Att inte få gå i skola på det språk man vill?
- Hur stor del är ditt/dina språk av din identitet, den du är?
Efter att ha funderat enskilt delas de in i små grupper som funderar tillsammans:
- Vad tänker ni att det innebär att vara/bli flerspråkig?
- Vad betyder ditt modersmål för dig?
- Är det ditt känslospråk?
- Vilket språk använder du helst om du är arg på någon?
- Om du är riktigt stressad, t.ex. måste ringa ambulans?
- Vilket språk drömmer du på?)
- Hur känns det att inte kunna uttrycka det du vill på ett annat språk?
- Finns det situationer då du känt dig utanför på grund av språket?
- Finns det situationer då du inte fått använda ditt modersmål?
Berätta gärna för varandra! - Vad skulle det innebära att förlora ditt modersmål?
- Berätta om något tillfälle då du var speciellt glad att du har flera språk!
Vad är våra gemensamma normer?
Känner eleverna till vad en norm är? Syftet med övningen är att hjälpa eleverna förstå vad normer är och att normer inte alltid behöver vara negativa.
Tidsåtgång: 5–15 minuter
Genomförande: Åskådliggör våra sociala och kulturella normer genom att läsa meningarna nedan högt för eleverna och låt dem fylla i meningarna genom att med hög röst avsluta meningen.
Fanns där likheter / olikheter i deras svar? Hur tror de att en person från en annan kultur skulle svara? Det finns till exempel kulturer där man äter med händerna, där man går med skorna inomhus och där det anses oartigt att titta någon i ögonen.
1. När du äter använder du…
2. När du kommer hem till någon tar du av dig…
3. När du ska betala i en affär ställer du dig i…
4. När någon fyller år ger man…
5. Att svara i telefon när du umgås med dina kompisar tycker de flesta är…
6. Den vanligaste åldern för tjejer på reklamaffischer är…
7. Att ställa sig upp när en lärare kom in i klassrummet för 50 år sen var…
8. Den vanligaste hudfärgen på skådespelare i hollywoodfilmer är…
9. När någon säger tack brukar du svara…
10. Om någon skrattar på en begravning blir de flesta…
11. I kärleksfilmer är det ofta en kille som är tillsammans med en…
12. När du pratar med någon, tittar du ofta den…
13. De som har julgran har den ofta när det är…
14. Om jag vill säga något på lektionen måste jag…
Referens:
© Wasa Teater. Övning ur kunskapsboken (för- och efterarbete) i anknytning till föreställningen Spelman på taket (2019–2020). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop). Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi
Jämför traditioner
Även om vi delar en tradition så kan den se väldigt olika ut för olika människor. Denna övning gör eleverna uppmärksamma på hur olika vi kan fira en och samma tradition, trots att den till en början kan se väldigt likadan ut.
Tidsåtgång: 15–20 minuter
Genomförande: Välj en högtid tillsammans i klassen, till exempel julafton, skolavslutning eller halloween. Försök hitta en högtid som alla har gemensamt. Låt eleverna reflektera kring sin familjs egna traditioner kring denna högtid och summera ihop en kort berättelse – kanske klär de granen under en viss tid på julafton eller åker de alltid och köper glass efter att betygen delats ut på skolavslutningen? Låt eleverna gå runt och intervjua varandra kring deras traditioner. Deras uppgift är att hitta någon som har liknande traditioner som de själva och någon som firar högtiden på ett annat sätt än vad de gör. Lyckas de hitta likheter och olikheter?
© Wasa Teater. Övning ur kunskapsboken (för- och efterarbete) i anknytning till föreställningen Spelman på taket (2019–2020). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop). Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi
Modersmålets sång
I den här övningen reflekterar vi över betydelsen och vikten av modersmål och språk samt språklig och nationell identitet.
Tidsåtgång:1 lektion
Ni behöver: Möjlighet att lyssna till Modersmålets sång
Länk till: Modersmålets sång (Youtube)
Genomförande: Lyssna tillsammans på Modersmålets sång och bekanta dig med sångtexten. Diskutera i par, i mindre grupper eller tillsammans i klassen:
- Har du hört sången tidigare?
- Vad tyckte du om den?
- Väckte den några känslor? Vilka?
- Vad är budskapet i sången?
- Är sången viktig? Har den någon betydelse idag? Motivera.
Vadå kultur?
Vad är kultur? Var finns kultur? Hur ser kultur ut? Varför finns kultur?
Tidsåtgång: 1 lektion
Ni behöver: O.LIKAS film: Vad är kultur? med Annika Jokela
Genomförande: Titta tillsammans på O.LIKA:s video med Annika Jokela. Dela därefter in eleverna i små grupper och be dem diskutera kring följande frågor/påståenden och hur de tänker om ”kultur”:
- Hur kan man beskriva kultur?
- Fotboll är kultur
- Viss kultur kan vara skadlig
- Viss kultur är bättre än annan kultur
- Vuxna förstår inte ungdomskultur
- Mina klädval och vad jag har på mig styrs av kulturen
- Är mat kultur?
- Klassisk musik är finare kultur än hip hop
- Religion är kultur
- Det är viktigt att ta till vara på sin kulturella bakgrund
- Det är viktigt att vara stolt över sin kultur och varifrån man kommer
- Vad betyder ”kulturkrock”
- Är kulturkrockar bra eller dåliga?
- Nämn det bästa du vet från en annan kultur!
Undersöka
Se till era egna traditioner
Genom denna övning får eleverna lära sig mer om sina egna traditioners historia och levandegöra dem på visuellt sätt.
Tidsåtgång: 2 lektioner
Ni behöver: möjlighet att göra sökningar på Internet
Genomförande: Dela in eleverna i mindre grupper och be dem göra en lista på traditioner som de följer, seder som de firar vid någon högtid. Känner de till bakgrunden till dessa traditioner? Låt dem välja en tradition och forska kring dess historia.
- Varifrån kommer traditionen? Har den alltid sett likadan ut eller har den förändrats på något sätt genom vår historia? Kanske den har förändrats bara under de senaste generationerna?
- Hur ser den ut idag? Behövs den?
Fördjupning: Låt dem sätta ihop ett minidrama med tre korta scener som berättar om traditionens ursprung, hur den utvecklats och hur den ser ut idag. Visa scenerna för varandra eller filma dem och titta på dem samt samtala kring dem. Väckte efterforskningen några nya tankar kring våra traditioner, seder och bruk?
© Wasa Teater. Övning ur kunskapsboken (för- och efterarbete) i anknytning till föreställningen Spelman på taket (2019–2020). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop). Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi
Vad är finländskt?
Med övningen vill vi belysa mängden av olika uppfattningar av vad som är finländskt och svårigheten att definiera vad som kan anses vara finländskt.
Tidsåtgång: 1 lektion
Ni behöver: pekplatta, dator eller smarttelefon samt tillgång till en digital anslagstavla (ex. Padlet). För en analog version behövs blädderblock, post-it lappar och pennor.
Genomförande: Eleverna får i par turas om att sätta sig i ”Heta Stolen” och tillsammans fundera på vad de anser vara typiskt finskt. Tankarna skrivs upp analogt eller digitalt för att klassen sedan gemensamt kan föra en diskussion kring svaren.
Heta stolen – När är man finsk/finländsk?
- När man är född i Finland
- När man har ett finskt namn
- När man talar finska eller svenska
- När man har finskt pass
- När man känner sig finsk
- När man bor i Finland
- Om din mamma eller pappa är finsk
- Annat alternativ
Efter att alla suttit i Heta Stolen för klassen en gemensam diskussion kring frågorna:
Samtal kring övningen:
- Vad är finskt/finländskt?
- Vad är inte finskt?
- Vem får bestämma vad som är och inte är finskt?
- Är man finsk om man är finsk medborgare?
- Kan man vara finsk utan att vara finsk medborgare?
- Tycker alla likadant om vad som är finskt?
- Hur skulle t.ex. en svensk eller tysk beskriv finskhet?
- Är ni alla av samma åsikt om vad som är finskt och icke-finskt?
- Ändras synen på finskhet genom tiderna?
- Är det viktigt att känna sig finsk?
Avsluta med att diskutera kring frågan om det är okej att andra människor definierar vem man är.
Om man ännu vill sammanfatta eller ta elevernas tankar vidare kan man gå vidare till ett Skapa-moment:
- Kollage av ”Mitt Finland”, som visar den egna uppfattningen av finskhet – formen fri
- ”Finskhet för mig” – ordmoln
- Teckna serien ”Finland – the Real Version”
- Designa Finlands nya flagga
Vem är egentligen normal?
Med den här övningen vill vi väcka insikt om hur vi socialiseras till att se fenomen som normala. Genom att få distans till det som vi tar för givet kan vi bättre respektera olikhet.
Tidsåtgång:1 lektion
Ni behöver: klipp/bilder/case att undersöka och diskutera kring (exempelvis dans runt julgran; dans runt midsommarstång; påskhare…)
Genomförande: Betrakta bilderna turvis och fundera:
- Varför tycker vi att det som händer på bilden är normalt?
- Varför tycker vi något inte är normalt?
Efter att ni diskuterat genom bilderna kan ni fundera kring exempel på annat som du/vi blivit vana vid, som vi tar för givet och ser som ”normalt”. Exempel som inspiration kan vara att behålla skorna på inomhus; olika typer av mode under olika tider; utseendenormer överlag som varierar över tid och plats till exempel skönhetsingrepp. Låt eleverna själva söka bilder på det som de själva tar för givet, sådant som de anser vara ”normalt” men kanske anar att andra delar av världen inte är lika bekanta med.
Dela med er!
Very XX Problems
Vad är speciellt för min by eller stad och för oss som bor här? I den här övningen går vi till botten vem vi är och vilka våra gemensamma drag är.
Tidsåtgång: En – många lektioner beroende på hur stort ni vill göra det!
Ni behöver: smarttelefon, pekplatta eller dator. För analog version skolans anslagstavla eller motsvarande.
Förberedelse: Bekanta er antingen med Joel Willians Instagramkonto ”Very Finnish Problems” eller de samma problemen i bokform, exempelvis 101 Very Finnish problems eller More Finnish Problems.
Genomförande: Diskutera först gemensamt kring vad som utåt betraktas som säreget för just vår by eller stad. Gräv djupt och fundera både på positiva och negativa saker! Hur brukar vi beskrivas? Vilka fördomar har andra gentemot oss? Är vi den by där ”Alla älskar hockey”? Eller ”Stan som ligger så långt borta att ingen någonsin hittar oss”? När ni ringat in en del av de drag som gemensamt beskriver er, är det dags att tillsammans göra memes och skapa ett ”Very XX Problems”! Sprid gärna på exempelvis skolans Instagramkonto, via en blogg eller webbsida, eller på skolans anslagstavla.
Jag – en världsmedborgare
Med den här övningen vill vi åskådliggöra att vi alla är mer internationella än vi kanske tror eller är medvetna om.
Tidsåtgång: 1–2 lektioner
Ni behöver: världskarta, gemensam stor för klassen och egna mindre åt eleverna
Genomförande: Presentera begreppet världsmedborgare (exempelvis genom att se ett kort klipp med Kayo Shekoni / Gör inte skillnad på människor) på YouTube och diskutera varför det är viktigt att vi har kunskaper om och kan acceptera andra människor från hela världen i dag – oavsett gränser
Länk till: Gör inte skillnad på människor / Kayo Shekoni (1:17 )
Efter detta får eleverna enskilt fundera på och skriva ner:
- Vilka språk kan du och var i världen skulle du kunna leva, baserat på dina språkkunskaper (kom ihåg att engelska inte bara betyder t.ex. USA, England och Australien)
- Om du tänker på alla människor du känner eller “kommer på” (behöver alltså inte vara personliga bekanta): från vilka länder kommer de eller bor de i? (familj, släkt, kompisar osv. )
- Pricka in alla länder du på något sätt har kontakter till på en världskarta.
Klassen prickar in alla sina kontakter på en gemensam världskarta och uppgiften avrundas med en diskussion kring begreppet världsmedborgare. Fundera på hur man idag säger att världen ”blir mindre” och att vi därför behöver kunskaper om världens människor och kulturer.
Om klassen önskar fortsätta med uppgiften kan man gå vidare till frågorna:
- Vilka av alla dessa länder som vi har kontakter till är jag nyfiken på och varför?
- Om du skulle flytta till ett annat land, vilket skulle du välja? Varför?
När du valt land är det dags för nedanstående uppgift: Övertyga mig!
Övertyga mig!
I den här övningen planerar och genomför eleverna självständigt ett forskningsarbete om ett land de är intresserade av. Syftet är att de ska få så många av sina klasskompisar som möjligt att ”flytta med dem”.
Tidsåtgång: 5–6 lektioner
Ni behöver: smarttelefon, pekplatta eller dator, uppslagsverk
Genomförande: Eleverna börjar med att ensamma eller i par strukturera upp arbetet och planera hur de ska arbeta, vilken tidsram de har. Man kan gärna sätta en slutlig deadline vilket innebär att om tidsplanen inte håller så behöver man själv notera detta och kompensera med eget arbete utanför skolan, alltså ge sig själv läxa.
Poängtera att arbetet först och främst handlar om kultur och människornas liv i landet – snarare än turistattraktioner och naturfenomen.
Frågor att ta ställning till som gärna kan ingå i arbetet:
- Var bor människorna? I städer på landsbygd?
- Stora städer, viktiga landsbygdsområden, finns det särskild arkitektur? Byggnadstekniker?
- Infrastrukturen, transport, hur tar sig människorna dit de ska?
- Olika slags jobb som är viktiga i landet, vad jobbar människorna med?
Är de flesta människorna rika eller fattiga? Vad betyder det att vara rik eller fattig i landet, hur ser ett rikt / fattigt liv ut där? - Vilka språk talas?
- Maten, vad äter man? Kända maträtter och annat ätbart
- Kläder och utseende
- Turism
- Näringslivet: finns det kända företag eller produkter i landet?
- Politik och makthavare, hur ser landets styrning ut? Vad är viktigt för landet politiskt?
- Finns det särskilda problem i landet?
- Religion (er) och tro och hur det syns i vardagen, vilka högtider firas?
- Juridik och lagstiftning: finns det särskilda lagar som väcker uppmärksamhet i landet? (T.ex. dödsstraff eller lagar om abort?)
- Privatliv och familjeliv: försök ta reda på hur en “vanlig” människas liv ser ut i landet, lever man ensam, i familj, vem bor tillsammans (t.ex. mor- far föräldrar i samma hus?) Hur är livet som barn i landet?
Efter genomfört arbete får eleverna presentera länderna de valt i syfte att övertyga varandra om att just deras land är det bästa att bo i. Oavsett vilka detaljer som framkommit kring landet i fråga är det alltså viktigt att slipa argumenten och hålla presentationen positiv!
Gruppen bestämmer i vilket format de önskar presentera, exempelvis:
- Traditionell presentation framför klassen med tillhörande powerpoint eller någon typ av kollage
- Presentation i form av filmsnutt där eleverna gör en digital presentation som de visar på skärm i klassen
- Intervju, där ena paret spelar en invånare från landet I fråga och den andra är journalist och ställer frågor till personen. Kan spelas in eller framföras “live”
Avslutning / avslutande samtal (vid behov)
Eventuell återkoppling till att vara en världsmedborgare och diskussion kring varför man behöver kunskaper om världen och hur andra människor lever.
Vad sjunger de egentligen?
I den här övningen reflekterar vi över finländsk identitet och samhälle samt hur detta lyfts fram och tolkas i musik. Vi jämför också olika länders nationalsånger för att se hur man väljer att framställa det egna landet.
Tidsåtgång: 1 lektion
Ni behöver: Möjlighet att lyssna till Modersmålets sång och sången Vår tid, Vårt land.
Genomförande: Lyssna tillsammans på Modersmålets sång och bekanta dig med sångtexten. Arbeta sedan i små grupper eller par och undersök sången närmare.
Länk till: Modersmålets sång (YouTube)
- Vem skrev den och när?
- I vilken historisk kontext skrev man sången?
- Varför kom den till?
- Vad berättar sången om Finland som land, om dess natur, kultur, människorna?
- Vems är sången?
- Vilket modersmål avses?
- Skulle man kunna sjunga sången om vilket modersmål som helst eller bara svenska?
- Vad har ordet modersmålet för genus?
- Vad avses med: ”Ljud högt, ljud fritt”
- Vad avses med: ”Han tröst i sorgen bringar”
- Vad avses med: ”Vår själ i honom andas, vår rikedom han är! ”
Modersmålets sång skrevs för ganska länge sedan. Också i modern tid har det skrivits sånger som tar upp språk och identitet. En av dem är sången Vår tid, vårt land.
Lyssna också på den och bekanta er med texten för att sedan jämföra med Modersmålets sång.
Länk till: Vår tid, Vårt land (YouTube)
- Hur beskriver man den språkliga identiteten i Vår tid, vårt land?
- Har den likheter med Modersmålets sång? Vad förenar dessa två sångtexter?
- Hur skiljer sig texten i dessa två sånger?
- Ger sångtexterna samma bild av Finland eller finns det skillnader?
- Finns det saker som den enda sången tar upp men den andra inte?
Efter att ni har undersökt och analyserat de två sånger som skrivits för det finlandssvenska är det dags att ta steget utanför Finlands gränser och se på andra länders nationalsånger. Välj fritt sång från ett annat land och lyssna på den.
- Vad lyfts fram i sången?
- Vad är viktigt för dem?
- Finns det några gemensamma nämnare i de olika sångerna?
- Hur skiljer sig texten i de två nationalsångerna?
Välj er favoritnationalsång och motivera varför ni tycker om just den!
Tips för fortsättning!
Avsluta med att eleverna parvis skriver en vers eller en ny refräng till en uppdaterad version av dessa sånger. Texterna kan t.ex. framföras som en poetryslam eller renskrivas / illustreras och sättas upp på vägg i skolan eller klassrummet.
Eleverna kan också skriva en helt ny sång, gärna med eget musikarrangemang till. Annars kan färdiga beats laddas ner från internet, t.ex. från Unbelievable beats.
Länk till: Unbelievablebeats.com
De nya sångerna kan förstås spelas in eller framföras vid lämpligt tillfälle, t.ex. på morgonsamling eller annan skolsamling / skoluppträdande.
Skapa
Träna på att ta ögonkontakt
Det krävs mod för att våga möta en annan person med blicken, samtidigt är det viktigt när man talar. Det är en bekräftelse på att man ser, respekterar och lyssnar på varandra. Det ger en positiv känsla och gör att vi känner oss tryggare i varandras sällskap. Att kombinera ögonkontakten med ett leende ökar ytterligare den positiva känslan. Men det finns också ögonkontakt som kan vara krävande och dominerande, därför är det också bra att tänka på hur man ser på varandra. Nu ska eleverna få träna på att vara modiga och ta ögonkontakt. Syftet med övningen är att öka elevernas kommunikativa förmåga och göra dem uppmärksamma på hur de kan bekräfta andra och själva vill bli bekräftade.
Tidsåtgång: 10–15 minuter
Genomförande:
- Be eleverna gå runt i rummet utan att ta ögonkontakt. Se snett ner i golvet. Se efter så att eleverna inte rör vid varandra, be dem gå helt för sig själva. Låt armarna hänga avslappnat vid sidorna.
- Be dem lyfta blicken och ta ögonkontakt när de möter någon. Ta in vem som finns i utrymmet tillsammans med dem. Kanske ett litet leende börjar sprida sig?
- Uppmana dem att gå fram och hälsa när de får ögonkontakt med någon. Först skaka hand och yttra några hälsningsfraser, efter en stund överdriva hälsningen och göra den så stor och glad som möjligt. Återgå till att gå runt i rummet och endast se varandra i ögonen. Stanna.
- Diskutera tillsammans hur eleverna upplevde övningen.
- Hur kändes det att se varandra i ögonen?
- Hur kändes det att mötas av ett leende?
- Hur kändes det när någon hälsade på en?
- På vilket sätt har stämningen i gruppen och klassrummet ändrats efter övningen?
Fördjupning: Be eleverna åter gå runt i rummet utan att titta på varandra. Be en elev i gången en kort stund titta upp och försöka ta ögonkontakt.
Reflektion: Samtala om vilka tankar experimentet väckte.
© Wasa Teater. Övning ur kunskapsboken (för- och efterarbete) i anknytning till TIU programmet Världen är så stor (2018). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop). Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi
Här är jag
I denna övning ska eleverna kommunicera med hjälp av rörelser, använda kroppsspråk och gester. Övningen handlar om att våga ta plats, uttrycka sig och vara uppmärksam på vad den andre berättar, vilket stärker självförtroendet, självkänslan och samarbetsförmågan.
Tidsåtgång: 5–10 minuter
Genomförande: Eleverna delas in i par. De hälsar på varandra och inleder ”ett samtal” utan att använda rösten, konverserar genom rörelser och gester. Samtalet behöver inte ha något tydlig konkret innehåll.
Eleverna försöker frångå att använda sig av teckenspråk och kommunikation med enbart miner, hela kroppen ska vara med.
Pedagogen kan vid behov leda övningen och uppmana eleverna göra rörelserna större, mindre, högre, lägre, snabbare eller långsammare.
Uppmuntra eleverna att experimentera med olika slags rörelser. De kan också använda sig av rytmer och kontraster i form av stampar och klappar.
Avslutning: När pedagogen har avslutat övningen återger eleverna sin tolkning av samtalet för den andre i paret, det kan leda till många glada skratt. Ju fler gånger eleverna får göra övningen, desto modigare blir de, tydligare i sin kommunikation och bättre på att tolka varandra.
© Wasa Teater. Övning ur kunskapsboken (för- och efterarbete) i anknytning till TIU programmet Världen är så stor (2018). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop). Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi
Träna på att tolka symboler och signaler
Syftet med de tre följande övningarna är att utveckla elevernas kommunikativa förmåga. Genom övningarna får eleverna träna på att tolka kroppsspråk, mimik, gester, röst och undertext. I samband med övningarna, reflektera tillsammans med eleverna över hur vi kommunicerar utöver det gemensamma språket.
Använd rösten
Tidsåtgång: 5–10 minuter
Genomförande: Börja med att säga ”Hej” tillsammans så neutralt det bara går, utan att visa några känslor. Prova säga det glatt, argt, sarkastiskt, frågande. Dela därefter in eleverna i par och låt dem hälsa på varandra på olika sätt. Be de andra eleverna iaktta. Vad berättade situationen, dvs vad var undertexten?
Tolka kroppsspråket
Tidsåtgång: 10–15 minuter
Genomförande: Be eleverna ställa sig i en ring. Låt tre av eleverna gå in i mitten av ringen, räkna tillsammans: ett, två, tre. När eleverna räknar, så ska de i mitten göra tre stora rörelser. I den sista rörelsen stannar de och står helt stilla. Låt eleverna i ringen gå runt och titta på statyerna. Vad kunde bilden som statyerna bildar handla om? Låt eleverna tolka och berätta. Kom ihåg att det inte finns något fel sätt att tolka bilden på. Ge därefter en applåd till statyerna och låt nästa grupp elever gå in i ringen. När eleverna blivit varma i kläderna kan man också be dem medvetet ta med olika känslor som de ska uttrycka i ansikte och kropp.
Iaktta och tolka din omgivning
Tidsåtgång: 1 dag
På samma sätt som vi tolkar konst, så tolkar vi också vår omgivning. På en teaterscen arbetar man medvetet med rösten och kroppen för att berätta en historia, man kallar det för undertext. Undertext är det som inte sägs uttalat, men som publiken kan avläsa i sättet en skådespelare säger eller gör någonting. Ständigt avläser vi också vår omgivning och sätter ihop vår egen uppfattning om hur saker och ting ligger till.
Genomförande: Be eleverna vara uppmärksamma under dagen på hur vi i skolan använder oss av kroppsspråk, mimik, gester och undertext i vår kommunikation.
Efterarbete: Samtala sedan i klassrummet:
- Finns det kulturella skillnader i hur vi använder oss av vårt kroppsspråk, mimik och våra gester? Vilka? Vilka är likheterna?
- Finns det skillnader i hur vi använder oss av rösten? Vilka? Vilka är likheterna?
- Hur kommunicerar vi om vi inte har ett gemensamt språk?
© Wasa Teater. Övning ur kunskapsboken (för- och efterarbete) i anknytning till TIU programmet Världen är så stor (2018). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop). Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi
Åskådliggör utvecklingen
Traditioner kan upplevas som någonting tryggt och återkommande, en ritual som man upprepar, trots det är våra traditioner i ständig förändring. Varje generation gör sitt avtryck. Genom denna övning kan du på ett roligt och konkret sätt åskådliggöra den förändringen.
Tidsåtgång: 10–15 minuter
Genomförande: Eleverna ställer sig i en kö. Den som är sist i kön hittar på en rörelse. Berätta att rörelsen representerar en tradition. Personen för traditionen vidare till nästa generation, genom att knacka på nästa persons rygg, den vänder sig om och ser rörelsen utföras. Personen upprepar rörelsen och vänder därefter om och knackar på nästa persons rygg. Proceduren upprepas ända tills rörelsen nått ända fram till den första personen i kön. Denna upprepar rörelsen för alla.
Reflektion: Titta på ursprungsrörelsen och jämför. Finns där olikheter? Likheter? Samtala om hur varje person sätter sitt avtryck på en tradition.
© Wasa Teater. Övning ur kunskapsboken (för- och efterarbete) i anknytning till föreställningen Spelman på taket (2019–2020). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop). Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi
Utveckla en traditionell folkdans
En koreograf baserar oftast sina danser på en traditionell stil som den lärt sig och den bakgrund den har som dansare, men den sätter oftast också till något som utvecklar dansen till någonting nytt.
Tidsåtgång: 1–2 lektioner
Ni behöver: möjlighet att göra sökningar på Internet
Genomförande: Eleverna delas in i mindre grupper. De undersöker traditionella folkdanser och gör egna moderna tolkningar av dem. Kan danserna bli en programpunkt till någon festlighet på skolan? Syftet är att eleverna ska lära sig mer om våra traditioner och se hur de kan utveckla dem till något de känner är modernt.
Fördjupning: TikTok
Låt eleverna filma in danserna och sätta upp dem på TikTok, eller alternativt skolans egna sociala medier.
Tips: Har eleverna svårt att komma igång? Be grupperna ställa sig i ring efter att de bekantat sig med en traditionell folkdans. En i gången får hitta på en rörelse, alla andra upprepar rörelsen. Memorera rörelserna vartefter. Plötsligt har ni en spännande koreografi.
© Wasa Teater. Övning ur kunskapsboken (för- och efterarbete) i anknytning till föreställningen Spelman på taket (2019–2020). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop). Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi
Framtidsbrevet
Syftet med övningen är att eleverna ska värdesätta sin roll i generationskedjan och känna glädje i att få uttrycka sig i skrift.
Tänk om just dina ord kunde läsas av någon och bli utgångspunkten för hur vi alla är med och skapar en bättre framtid? Var skulle ni kunna publicera en sådan text? I den lokala dagstidningen, i skolans blogg eller finns det någon annan plattform där elevernas röster kan bli hörda? Undersök och samtala tillsammans.
Tidsåtgång: 30–90 minuter
Ni behöver: digitalt skrivprogram / penna & skrivhäfte
Genomförande: När ni har hittat er plattform är det dags att börja reflektera kring framtiden. Eleverna stänger ögonen och skapar för sitt inre bilder av det som pedagogen ställer frågor kring.
- Världen i nuläget: Föreställ dig att du blickar ner på jorden. Hur ser världen ut idag? Vad händer här just nu som känns positivt? Vad händer just nu som du uppfattar som negativt?
- Finland i nuläget: Hur har vi det i Finland just nu? Vad händer som känns positivt? Vad händer som du uppfattar som negativt?
- Världen i framtiden: Hur skulle en enbart ljus framtid se ut? Vilka problem har vi löst i världen? Hur skulle en enbart dyster och mörk framtid se ut om man tänker globalt? Vad har förvärrats och vad har hänt?
- Finland i framtiden: Hur skulle en ljus framtid se ut i Finland? Vilka problem har vi löst? Hur skulle en mörk framtid se ut? Vad har förvärrats och vad har hänt? Hur tror de framtiden ser ut ”på riktigt” om 10 år i Finland? Om eleverna skulle få förändra en eller flera saker i den framtidsbilden, vad skulle de då vilja förändra?
Eleverna öppnar ögonen. Samtala tillsammans om de tankar och känslor som övningen väckte. Nu är det dags att börja skriva. Rubriken för texten är:
Framtidsbrevet – Vårt Finland år 2030.
Fördjupning:
Stillbilder/ statyer
Frusna bilder som byggs av gruppens medlemmar för att fokusera på ett visst konkret ögonblick eller på en fysisk framställning av brevet eleverna skrivit.
Minidrama, improvisation
Gruppen arbetar i smågrupper för att hitta en egen tolkning av en valfri situation (brevet som eleverna skrivit).
© Wasa Teater. Övning ur kunskapsboken (för- och efterarbete) i anknytning till TIU programmet Världen är så stor (2018). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop). Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi
Vad betyder tradition?
Syftet med övningen är att eleverna ska få en mer nyanserad bild av traditioner och deras betydelse för gemenskapen.
Tidsåtgång: 15–30 minuter
Genomförande: Dela in eleverna i mindre grupper. Grupperna gör en statybild som de tycker åskådliggör ordet ”tradition”.
Titta på varandras statyer, låt eleverna sätta ord på vad de ser, vilka tankar och känslor det väcker. Samtala om hur statyerna representerar gruppens syn på traditioner.
Om du vill öppna upp diskussionen ytterligare så kan du dela in rummet i ett ja-, nej- och öppet svarshörn. Ställ följande frågor till eleverna och låt de som vill berätta mer om sina tankar och känslor.
- Är traditioner viktiga för dig?
- Är gemensamma traditioner viktiga för att ett samhälle ska fungera?
- Kan skillnader i traditioner leda till konflikter?
- Finns det traditioner idag som du anser är onödiga?
- Finns det skadliga traditioner?
Avsluta med att ställa frågan: Vad händer om man bryter en tradition?
Fördjupning:
Argumentera för eller emot traditioner
Syftet med övningen är att skapa en situation där en diskussion kring traditioner är oundviklig och öppet dryfta för och nackdelar.
Tidsåtgång: 15–30 minuter
Genomförande: Dela in eleverna i två grupper. Grupperna väljer en frivillig som är den som för ordet. Märk ut en boxningsring på golvet, grupperna ställer sig på varsin sida om boxningsringen. Den som för ordet går in i mitten utav ringen.
Berätta att det ena laget ska argumentera för och det andra emot traditioner. Låt det lag som är för traditioner inleda argumenteringsmatchen. De som är emot ska sedan hitta på ett motargument som den som för talan för fram. Låt matchen fortsätta tills det inte finns fler sakliga argument att föra fram. Du agerar domare och avgör matchen.
Du kan också hjälpa grupperna genom att ge respons på deras upplägg av argumentet. Talar argumentet till känslan, moralen eller förnuftet (ethos, pathos, logos)?
© Wasa Teater. Övning ur kunskapsboken (för- och efterarbete) i anknytning till föreställningen Spelman på taket (2019–2020). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop). Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi
Var en influencer
Se bakåt i vår historia och på idag. Har vi människor lärt oss någonting eller upprepar vi samma misstag fast i nya kontexter? Titta på videon med Greta Thunberg. På vilket sätt är Greta en influencer? Vad ger hon för intryck? Vad har hon lämnat för avtryck?
Tidsåtgång: 2 lektioner
Ni behöver: ordbehandlingsprogram eller papper och penna
Genomförande: Eleverna funderar på vad de brinner för. Vad vill de att deras generation ska stå upp för? Vad vill de ge för intryck? Vad vill de lämna för avtryck på världen? Eleverna skriver ett brandtal som de framför i klassen. Låt övningen väcka reflektioner kring huruvida vi bör ha gemensamma strävanden eller om var och en bör sköta sitt.
Fördjupning: Filma talen och posta dem på skolans sociala medier.
Länk till: Greta Thunberg on the Climate Fight: “If We Can Save the Banks, Then We Can Save the World” Youtube, The Intercept, 2019
© Wasa Teater. Övning ur kunskapsboken (för- och efterarbete) i anknytning till föreställningen Spelman på taket (2019–2020). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop). Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.