Identitet Språk och kultur Alla lika värde Respekt

Reflektera

Vad är hem för dig?

Syftet med övningen är att väcka elevernas tankar kring vad ett hem är eller kan vara.

Tidsåtgång: 10–15 minuter

Ni behöver: en ärtpåse eller motsvarande kastföremål

Genomförande: Eleverna ställer sig i en ring och kastar en ärtpåse mellan sig. Varje elev håller i ärtpåsen i ca 8 sekunder innan den ser en annan elev i ögonen och kastar den vidare.

Försök hitta en jämn rytm och ett mönster (eleverna kommer ihåg vem de får ärtpåsen av och vem de kastar till). Eleverna blir varse hur det känns att vara den som alla är fokuserad på, hur ärtpåsen känns i handen och hur de ska kasta den så att det blir en bra start för nästa person.

Under andra varvet känner eleverna efter vilken känsla de får när de hör ordet hem och uttrycker den i ansikte och kropp när de håller i ärtpåsen. Kom ihåg rytmen och mönstret ni byggde upp under tidigare varv.

Under tredje varvet skapar de en inre bild av hur ett hem ser ut och när de håller i ärtpåsen så sätter de ord på sina tankar. Eleverna ska vara intuitiva och spontana i sitt berättande. När de håller i ärtpåsen finns ingen tid till tvekan eftersom rytmen och mönstret fortfarande ska vara den samma.

Efterarbete: Diskutera om betydelsen av att ha ett hem, en plats där man kan känna sig trygg.

Vilka spontana tankar väckte övningen?
Hur är ett hem utan trygghet?
Hur skulle det kännas om man inte hade ett hem?

Avsluta med att läsa texten ”Om världen är stor, så måste vi människor vara större”.

© Wasa Teater. Övning ur kunskapsboken (för- och efterarbete) i anknytning till TIU programmet Världen är så stor (2018). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop) Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi

Våga vara dig själv

Övningens primära mål är att ge eleverna energi och möjlighet att hitta sitt fysiska och sensitiva jag. Det betyder att bli medveten om sin kropps och sina känslors möjlighet till kommunikation och uttryck. För att jaget ska ges möjlighet att visa sig krävs kunskap om fysisk avspänning och hur en medveten spänning i vissa muskler kan kontrasteras av avspänning i andra muskler. Målet med avspänning är inte att vaggas in i ett skönt tillstånd där allting bara känns härligt. Målet med avspänningen är att hitta en egen medvetenhet om den egna kroppens beteende ifråga om spänning och avspänning.

Tidsåtgång: 10–15 minuter

Genomförande: Eleverna avspänner muskel för muskel, först genom att spänna muskeln och sedan slappna av. Börja från fötterna och gå uppåt på kroppen. Låt dem sedan reflektera kring följande frågor medan de ligger på golvet. Om behov finns så kan ni diskutera frågorna tillsammans.

Vad har jag gjort som är bra idag?
T.ex. idag var jag modig och medgav att jag inte hade gjort hemläxan
Vad är jag glad eller tacksam för?
T.ex. idag väntade busschauffören på mig trots att jag var försenad
Vad längtar jag efter och vad behöver jag?
T.ex. jag behöver någon som kan uppmuntra mig så jag känner mig uppskattad
Låt eleverna upprepa tyst för sig själva:
- Ingen är bättre än jag på att vara den jag är.
- Jag är en värdefull person.
- Jag är stolt över mig själv.

© Wasa Teater. Övning ur kunskapsboken Stop! Här går min gräns! (2018). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop). Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi

Varför är jag – jag?

I den här övningen ser vi närmare på begreppet identitet. Vad har format mig till den person jag är idag? Varför det är så viktigt att alla ska få vara den man är och vill vara?

Tidsåtgång: 1–2 lektioner

Genomförande: Klassen tittar tillsammans på filmen. Därefter får eleverna i små grupper fundera på frågorna nedanför:

Vad tänker du att identitet är?
Vad ingår i en människas identitet?
Vad påverkar ens identitet?
Hur kan man uttrycka sin identitet?
Hur uttrycker jag min identitet och vem jag är?

Dra sedan gemensamt ihop diskussionen, poängtera det goda i att vi är och får vara olika.

Bekräfta en känsla

Vi behöver tillgång till alla känslor för att utvecklas, inte minst de svåra känslorna. Övningen ger eleverna möjlighet att känna att varje känsla är viktig och att de har rätt att känna olika känslor, det ger eleverna mod att våga ta emot andras känslor både positiva och negativa och hantera dem på ett bra sätt.

Tidsåtgång: 30 minuter

Genomförande: Övningen utförs i par. Person A väljer en känsla och en situation, t.ex. ledsen och gestaltar den. Person B bekräftar och identifierar känslan.

Exempel: Bekräfta och identifiera känslan

B: Hur mår du?
A: Jag är ledsen.
B: Berätta vad som har hänt? Varför är du ledsen?
A: Jag fick bara sju i matteprovet, trots att jag läst massor till provet.
B: (bekräftar känslan) Så ledsamt, du verkar verkligen vara missnöjd med din insats, trots att du läst så mycket inför provet och kämpat så bra.
A: (nickar) Jag är så knäckt, förstår inte hur det kunde gå så dåligt…
(Diskussionen kan fortsätta och person B bekräftar, upprepar allt som A berättar kring sin känsla).
Efter en stund frågar person B:
B: Finns det något jag kan göra för dig? Kan jag hjälpa dig på något sätt så att du kan känna att det känns bättre? (person B försöker hjälpa/vägleda person A till att komma ut ur sitt känslotillstånd). Person A känner efter hur person B kan vägleda/hjälpa och rollspelet/scenen fortsätter.

Exempel: “Fixa situationen”

Spela nu upp samma scen en gång till. Den här gången försöker person B “fixa situationen” istället för att bekräfta situationen.

B: Hur mår du?
A: Jag är ledsen
B: Berätta vad som har hänt? Varför är du ledsen?
A: Jag fick bara sju i matteprovet, trots att jag läst massor till provet.
B: (“fixar situationen”) Äsch, vad är det att vara ledsen för! Du kan ju skriva om provet nästa prov-vecka (diskussionen fortsätter och person B försöker hela tiden “fixa situationen- nekar känslan”).

Avbryt efter en stund och diskutera hur det kändes och skillnaden mellan att bli bekräftad och nekad sin känsla. Vissa känslor har vi svårare att hantera och uttrycka. Fundera på:

Hur hanterar jag själv olika känslor?
Hur vill jag bli bekräftad?
Vilka känslor är svåra för mig och varför?

© Wasa Teater. Övning ur lärarhandledningen för känslokorten (2016). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop). Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi

Jag och osäkerheten

I övningen funderar vi utgående från en text skriven av då 16-åriga Paola Björklund, på frågor kring hur det är att växa upp och söka sig själv.

Tidsåtgång: 1 lektion

Ni behöver: Paola Björklunds text

Genomförande: Eleverna får läsa texten och därefter i små grupper fundera på följande frågor:

Vad handlar texten om?
Känner du igen dig i texten?
Vilka tankar väckte texten hos dig?
Om du idag skulle få träffa Paola, vad skulle du vilja säga åt henne?

Om det passar klassen bäst kan den sista frågan även besvaras skriftligen, dvs att eleverna skriver ett brev till Paola.

100 år av könsroller

Det är inte någons fel att jämställdhetsproblemen finns, samtidigt är det allas eftersom vi dagligen är med och bidrar till att upprätthålla vissa strukturer.

Tidsåtgång: 2 lektioner

Genomförande: Diskutera följande frågor i smågrupper:

Behandlas flickor och pojkar olika redan från födseln?
Uppmanas pojkar vara tuffa och hårdhudade?
Uppmanas flickor vara ödmjuka och omtänksamma?
Vilka olika könsfördelningar kan eleverna upptäcka i samhället? Samtala tillsammans.

Påverka rollerna i skolan

Vilka normer det finns på er skola vad gäller fördelning av könsroller.
Finns det någonting ni vill eller bör åtgärda för att skapa ett jämställt klimat?
Gör en lista på åtgärder som ni presenterar för er rektor och diskutera elevernas tankar i kollegiet. Syftet med övningen är att de unga själva ska vara med och påverka skolans arbete med könsroller och normer.

© Wasa Teater. Övning ur kunskapsboken (för- och efterarbete) i anknytning till föreställningen Spelman på taket (2019–2020). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop). Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi

Undersöka

Jag – en detektivhistoria

Vad vi heter är ofta väldigt självklart för oss, men det kan finnas en lång och spännande historia bakom det namn vi fått. I den här övningen ser vi närmare på våra namn och vad de betyder.

Tidsåtgång: 2 lektioner

Ni behöver: Pekplatta, dator eller smarttelefon, papper, penna. I steg 2: föräldrar och släktingar.

Genomförande: Inled med att parvis eller tillsammans med hela klassen diskutera och reflektera utifrån följande frågor:

Varför har vi namn?
Har namn någon betydelse för hur andra uppfattar dig?
Är det viktigt vad man heter?
Kan ett namn vara till fördel eller nackdel i något sammanhang?

Enligt Barnkonventionen (artikel 7) har varje barn rätt till ett namn. Konventionen tar inte ställning till hurdant namnet ska vara, utan staterna får själva bestämma vilken typ av namn man godkänner. Ta reda på hurdana namn är tillåtna/förbjudna i Finland!
(sök exempelvis på Finlex eller Befolkningsregistercentralen)

Länk till: Finlex – lagen om för- och efternamn

Länk till: Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata

Fundera och diskutera:

Borde vi få namnge personer hur som helst? Argumentera för och emot.

Med grunden i detta tar ni steget vidare till själva detektivuppdraget i vilka föräldrar och andra släktingar involveras.

Jag heter ______________

Betyder ditt förnamn något? Vad? Ta reda på!
Varför fick du just det namnet? Intervjua dina föräldrar.
Heter någon annan i din släkt samma som du? Vem?
Hur vanligt är ditt namn i Finland? Se exempelvis Befolkningsregistercentralen.
Varifrån kommer ditt efternamn? Betyder det något? Fråga en släkting!

Gör en Mindmap med dig själv/ditt namn i centrum och presentera för varandra eller lägg upp i klassrummet!

Skapa

Vi är alla unika

Övningen handlar om identitet och förstärker elevernas känsla av att de är en egen person med en egen personlighet, egna tankar, känslor och åsikter.

Tidsåtgång: 20–30 minuter

Ni behöver: A3-papper + pennor

Genomförande: Dela ut papper till alla elever och be dem rita av sin vänstra respektive högra hand på pappret. Be dem därefter fylla på händerna med information om sig själva.

Vänster hand:
Tumme: Vilken hårfärg har du?
Pekfinger: Vilken ögonfärg har du?
Långfinger: Hur lång är du?
Ringfinger: Hur gammal är du?
Lillfinger: Var bor du?
Inne i ena vänstra handen: Vad gör dig unik? Skriv ner egenskaper som du tycker stämmer överens med dig.
Höger hand:
Tumme: Vad gör dig arg?
Pekfinger: Vad gör dig ledsen?
Långfinger: Vad gör dig glad?
Ringfinger: Vad gör dig rädd?
Lillfinger: Vad gör dig trygg?
Inne i högra handen: Vad är viktigt för dig i ditt liv? Skriv ner dina tankar, åsikter och önskemål om framtiden.

Sammanfattning: Sätt upp lapparna på en vägg och låt eleverna läsa det som skrivits. Samtala om de likheter/olikheter som står skrivna på lapparna och vad som gör dem unika.

Vad fick de reda på om sig själva?
Vilka tankar väckte övningen?
Ser eleverna sig själva som värdefulla?
Hur är deras självbild?

Jag – en sann historia

I den här övningen försöker vi granska oss själva, vem vi är och hur vi i våra egna ögon ser ut.

Tidsåtgång: 1–3 lektioner

Ni behöver: Digitala eller analoga självporträtt av olika människor, både kända och okända. Pekplatta, dator eller anteckningsmaterial. Material till självporträtt (olje- eller vattenfärg, lera, kamera/smarttelefon…)

Genomförande: Eleverna får bekanta sig med olika konstnärers porträtt och granska hur personerna har valt att visa sig själva för omvärlden: teknik, material, färgval, omgivning. Efter detta är det upp till var och en att med valfri teknik skapa egna självporträtt. Som komplement till porträtten får eleverna skriva två korta berättelser. En om personen på porträttet och en om den person man tänker att man skulle vilja vara eller bli. Gör sedan en utställning med porträtt och berättelser.

Fördjupning:

På Nationalmuséets webbplats (Sverige) hittar ni material om hur man kan använda porträtt för att arbeta vidare med frågor som rör identitet, genus, makt, trender och skönhetsideal.

Länk till: Vem är du? Här är jag! Om porträtt och identitet (åk 4-6)

Länk till: Omöjliga kroppar. Om skönhetsideal, mode och genus (åk 7-9)

Skriv av dig

Övningen handlar om att komma i kontakt med och sätta ord på sina inre tankar, känslor och frågor

Tidsåtgång: 10–20 minuter

Ni behöver: A4–papper och en penna.

Genomförande: Skrivning oavbrutet i 5–10 minuter.

Övningen börjar med att pedagogen ger eleverna ett tema som de skriver kring, t.ex. om lektionen handlar om identitet så skriver eleverna utgående från det temat. Eleverna planerar inte på förhand hur de ska lägga upp texten, de uppmuntras vara spontana och tillåtande, lyssna till sin inre röst och fritt låta tankarna vandra medan pennan arbetar. Enda regeln är att de under inga omständigheter får stanna upp i sitt skrivande, göra tankepauser eller liknande.

När tiden är slut säger pedagogen ”Stopp!”. Eleverna läser igenom sina egna texter och reflekterar över innehållet, vad vill min text berätta för mig? Samtala därefter tillsammans om de tankar, känslor och frågor som dykt upp under övningen.

Fördjupning

Ljudcollage

Låt eleverna välja ut en eller två ord eller meningar från sina texter. Eleverna sätter sig i ring, en i gången börjar upprepa sin mening. Bygg en ljudmatta tillsammans. Pedagogen eller en elev sätter sig i mitten och lyssnar, vad väcker ljudmattan för tankar och känslor?

Stillbilder/ statyer

Frusna bilder som byggs av gruppens medlemmar för att fokusera på ett visst konkret ögonblick eller som en fysisk framställning av det som eleverna skrivit.

Telefonsamtal

Två personer talar i telefon, resten av eleverna tjuvlyssnar på samtalet.

Minidrama, improvisation

Gruppen arbetar i smågrupper för att hitta en egen tolkning av en valfri situation (frågorna ni diskuterat).

Min självbild

Övningen gör eleverna medvetna om hur de ser på sig själva samtidigt som du som pedagog kan få en inblick i deras självbild och på så sätt kunna vara ett bättre stöd till dem.

Tidsåtgång: 15–20 minuter

Ni behöver: ritpapper och pennor

Genomförande: Eleverna ritar konturen av en människa på sitt papper. Inne i konturen skriver de ner hur de ser på sig själva, det kan vara ord eller korta meningar. Uppmuntra dem att skriva så många ord och meningar som möjligt för att få en heltäckande bild.

Utanför konturen skriver de ner ord och meningar kring hur de tror de uppfattas av andra, sina skolkamrater, lärare, familjen, släkt och vänner. Be dem titta på resultatet av sitt självporträtt.

Vad kan de utläsa av helheten?
Vilka positiva egenskaper ser de hos sig själva?
Vilka positiva egenskaper ser andra hos dem?
Vilka egenskaper upplever de som negativa?
Finns det någonting hos dem själva de vill förändra?
Hur vill de vara gentemot andra?
Hur vill de se på sig själva?
Hur vill de att andra ska se på dem?

© Wasa Teater. Övning ur kunskapsboken Stop! Här går min gräns! (2018). Vill du ha hjälp att omsätta övningen eller boka våra tjänster (workshop). Kontakt: teaterpedagog@wasateater.fi

Skriv ett brev

Denna övning stärker elevernas empatiska och emotionella kompetens.

Tidsåtgång: 20–30 minuter

Genomförande: Eleverna ska skriva ett brev under tystnad. Läraren läser upp följande text:

“Tänk om det som till en början ser ut att vara en helt vanlig skoldag skulle övergå i någonting helt annat? Tänk om vi här i klassen skulle nås av nyheten att Finland inte längre är säkert, ett krig har brutit ut. Dina föräldrar kommer och hämtar dig om 15 minuter. Ni ska åka hem och du måste packa din väska. Alla barn och unga under 15 år ska med tåget ner till Helsingfors för att ta färja eller flyg över till Estland. Du sitter nu i klassrummet och väntar spänt. Läraren får en idé och ber dig skriva ett brev till någon som finns där hemma. Det kan dröja månader eller år innan du får se någon du känner igen.”

Till vem skulle du skriva ditt brev och vad skulle du skriva?
Hur skulle brevet nå fram till personen?”

Presentation: Är gruppen trygga med varandra kan de sedan högläsa breven i mindre grupper. Vill eleverna inte högläsa sina brev, så kan de börja med att läsa dem tyst för sig själva och sedan till en klasskompis.

Sätt gärna på lugn musik, det förstärker inlevelsen och skapar en bra känsla som hjälper koncentrationen. Gör en klar indelning och bestäm i vilken ordning eleverna läser före du sätter på musiken, så att fiktionen inte bryts när de väl är igång.