Dihtosis metodpaket om att vara same
Dihtosis är De Unga Akademins (Nuorten Akatemia) och Sametingets ungdomsråds samprojekt med syftet att öka medvetenhet om samer och samekultur hos unga i Finland. Inom Dihtosis har man utvecklat ett metodpaket som innehåller 18 uppgifter i tre olika temakategorier: samer, ursprungsbefolkning och kultur. Uppgifternas längd varierar mellan 5 och 75 minuter. Genom att kombinera uppgifterna kan man bygga en lektion eller en hel temadag kring ämnet. Uppgifterna vänder sig främst till elever i årskurserna 5–9.
O.LIKA har med Dihtosis tillåtelse valt ut ett antal övningar från materialet men är du intresserad av att ladda ner hela paketet kan du göra det kostnadsfritt här:
Länk till: Dihtosis metodpaket
Instruktioner
Metodkorten är tematiskt indelade enligt: (snabblänkar)
I temat samer tar man upp samer och samisk kultur. Med hjälp av övningarna får eleverna forska i och uppleva den samiska kulturen, språket och dess historia. Med urfolk–korten fördjupas definitionen av urfolk, den assimilationspolitik som bedrivits i Finland och urbefolkningens rättigheter. Kultur-korten beskriver vad den föränderliga samekulturen innehåller och vilka som är dess synligaste delar.
Av korten kan man sätta ihop en omfattande helhet eller utnyttja dem separat och fördjupa sig i ett visst tema. I korten anges det minimala antalet deltagare, tillbehör som behövs samt en tidsbedömning.
Alla övningar fungerar bra som sådana, men till en del av dem finns det även tilläggsmaterial på De Ungas Akademis nätsidor. Övningarna kan anpassas efter gruppen eller teman som ska behandlas.
1. Samer
Samerna är det enda urfolket inom Europeiska unionen. De har varit bosatta i Skandinavien och norra delen av Finland samt de inre delarna av Kolahalvön redan innan de nuvarande nationsgränserna existerade. Beroende på hur man räknar är antalet samer ca 60 000–100 000 och de är bosatta i områden i Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Detta område kallas för Sameland (nordsamiska Sápmi, enaresamiska Säämi, skoltsamiska Sää’mm).
Samiska nationaldagen firas den 6 februari för att hedra det nordiska samarbetet över nationsgränser. Samerna har egen identitet, kultur och språk. Sammanlagt finns det 9 eller 10 samiska språk beroende på om man räknar med akkalasamiskan som talats i Ryssland och som är på väg att dö ut. De samiska språken följer inte politiska gränser utan talas ofta i flera länder. Ett undantag är t.ex. enaresamiska som talas endast i Finland i kustområdet av Enaresjön. I Finland talas enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska. Nordsamiska är den största vad gäller antalet talare som använder språket och talas av ca 20 000–25 000 personer. Ju större det geografiska avståndet mellan de olika samiska språken är, desto svårare är det för användarna av de olika samiska språken att förstå varandra.
Inom Finlands gränser bor det ca 10 000 samer. I samernas hemtrakter i Enontekis, Enare, Utsjoki och i norra delar av Sodankylä kommun i Lapplands renbeteslag har samerna ett grundlagsenligt självstyre vad gäller deras eget språk och kultur. 65 % av de samer som bor i Finland är ändå bosatta utanför det samiska hembygdsområdet och Helsingfors kan i själva verket ses som en av de största samiska byarna i Finland.
Länk till: Vetamix: Bakgrunden till samernas nationaldag
Reflektera
Trumspel
Tidsåtgång: 10–20 minuter
Ni behöver: påståenden om det samiska
Genomförande: Eleverna ställer sig i en ring med ryggarna inåt (mot varandra). Läraren läser därefter upp olika påståenden om samiskhet som eleverna tar ställning till (rätt eller fel) genom att peka upp eller ner med tummen bakom sin rygg. Alla påståenden gås turvis igenom och sammanfattas. (Man kan också komma överens om att andra sätt att visa hur man tar ställning, exempelvis genom att förbli stående om påståendet enligt dem är rätt eller huka sig ner om de tycker att det är fel.)
Exempel på påståenden:
- Alla samer bor inom Finlands gränser
- Det finns bara ett officiellt samiskt språk
- Största delen av samer som bor i Finland bor utanför det samiska hembygdsområdet
- Samerna är det enda urfolket inom den Europeiska Unionen
- Samerna har en egen riksdag
Materialet är framtaget av Dihtosis
Undersöka
Bildtolkning
Tidsåtgång: 15 minuter
Ni behöver: pekplattor eller utskrivna bilder, lämpliga bilder hittas exempelvis i Sametingets (Samediggi) bildgalleri på flickr.com.
Länk till: Sametinget på flickr.com
Genomförande: Eleverna får tysta titta på bilderna med samiska teman och välja ut en bild som enligt dem gör det största intrycket. När alla hittat sin bild, läser läraren upp frågor som var och en för sig själv får fundera på.
- Vad händer på bilden?
- Hur känns det i luften? Vilka ljud hörs?
- Finns det människor på bilden, vad tror du att de tänker?
- Hur känns det i dig när du ser bilden?
- Vad tror du finns utanför bilden?
Slutligen diskuterar alla tillsammans vilka känslor och tankar som väcktes av bilderna. Målet med övningen är att hjälpa eleverna att leva sig in i temat.
Materialet är framtaget av Dihtosis
Lyssna tillsammas
Tidsåtgång: 20 minuter
Tillbehör: en dator och högtalare
Genomförande: Lyssna tillsammans på låten Nunnuka lai-laa av Ailu Valle (hittas exempelvis på YouTube). Därefter får eleverna tillsammans, antingen i grupp eller parvis) fundera på följande frågor:
- Vad är budskapet i låten?
- Vad berättar orden om samerna?
- Vilka fördomar ifrågasätter de?
Efter detta går man gruppvis genom de olika diskussionerna så att var och en får möjlighet att uttrycka sig.
Länk till: Låttexten till Nunnuka lai-laa av Ailu Valle
Nunnuka lai-laa av den samiske rapparen Ailu Valle har producerats år 2015 av Sametingets ungdomsråd inom projektet Ofelaš-. Valle som rappar huvudsakligen på nordsamiska har gett ut två egna låtar ”Dušši dušše duššat” år 2012 och ”7” år 2015.
Materialet är framtaget av Dihtosis
Mediegalleriet
Tidsåtgång: 60–75 minuter
Ni behöver: pekplattor/datorer till deltagarna/smågrupperna, en skrivare
Genomförande: Eleverna undersöker ensamma eller i smågrupper olika medietexter på nätet som handlar om samer och samekultur. Samla sedan allt material i ett galleri på väggen (tid ca 30 minuter).
När galleriet är färdigt delar läraren ut glasögon med ”olika linser” åt eleverna. Med hjälp av glasögonen ska de sedan betrakta och granska de olika texterna. Linserna kan exempelvis heta:
- Vad är positivt / negativt?
- Vilken bild får man av samerna?
- Vad berättas inte?”
Man kan välja om man ger samma glasögon åt alla eller om man delar in eleverna i små grupper som tillsammans granskar gallerian. Avslutningsvis diskuterar man observationerna gemensamt.
Syftet med övningen är att få eleverna att upptäcka hur våra uppfattningar formas av olika presentationssätt. Samtidigt övas den mediekritiska läsförmågan.
Materialet är framtaget av Dihtosis
2. Urfolk
Ett urfolk är en befolkning som har varit bosatt i ett visst geografiskt område innan nationsgränserna drogs upp. De har bevarat sin traditionella livsstil och sina sociala, ekonomiska samt politiska institutioner. Från och med 1950-talet var det förbjudet att tala samiska i skolorna och man kunde bli straffad om man använde samiska. Många samer glömde bort sitt modersmål och sin kultur och de skämdes över sin bakgrund. Något som har lett till att många samer numera inte kan eller vill använda sitt modersmål eller berätta om sin samiska bakgrund.
I grundlagen år 1995 erkände Finland för första gången samerna som urfolk. FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter (2007) samlar ihop rättigheter och principer som definierats i andra internationella dokument och som strävar efter att skydda och främja urfolkens rättigheter. Finland deltog i utarbetandet av deklarationen och godkände den år 2007 den är dock inte ett juridiskt förpliktande avtal.
I Finland garanteras samernas rättighet att upprätthålla och utveckla sina språk och kultur inte bara av grundlagen utan även av den samiska språklagen. Enligt den har samerna rätt att använda samiska i officiella sammanhang i deras hembygdsområde. Detta betyder bl.a. att tjänster vid hälsovårdscentraler och FPA samt arbets- och näringstjänster borde vara tillgängliga på samiska.
Reflektera
Åsiktssträcka
Tidsåtgång: 15–20 minuter
Genomförande: En vägg i rummet får representera ”instämmer helt” och den motsatta väggen ”tar helt avstånd”. Läraren presenterar därefter olika påståenden, ett åt gången. Eleverna ställer sig på en imaginär sträcka mellan väggarna enligt vad de tycker om påståendet.
Påståenden:
- Alla bör ha lika rättigheter till att bevara och upprätthålla sitt modersmål.
- Det räcker att olika tjänster finns tillgängliga på bara ett officiellt språk.
- Det är viktigare att erbjuda tjänster på svenska än på samiska.
- Det är onödigt att kunna samiska.
- Det borde vara möjligt att låna samiska böcker på alla bibliotek.
- Utan språkkunskaper i samiska kan man inte förstå deras kultur helt.
- Det är viktigt att alla samer som bor i Finland lär sig finska.
- Det lönar sig att satsa på undervisning i de samiska språken.
Om man så önskar kan man be eleverna att också argumentera för sina val.
Materialet är framtaget av Dihtosis
Debatt
Tidsåtgång: 1 lektion
Ni behöver: pekplattor eller motsvarande för informationssökning
Genomförande: Eleverna delas in i grupper på fyra personer. Läraren ger ett påstående till varje grupp. Två personer håller med påståendet och två är mot det. Grupperna får tio minuter tid för att söka information och förbereda debatten.
Paren som fått samma påstående argumenterar mot varandra och resten av gruppen lyssnar. Paret som håller med böjar med att berätta varför påståendet är rätt och sedan får paret som är emot ordet. Paren får ställa följdfrågor till varandra och besvara dem i 5–10 minuter eller tills ingen har något mer att tillägga. Avslutningsvis får resten av klassen rösta om vem som klarade sig bättre i debatten.
När man efteråt går igenom övningen kan man fråga om det var svårt att hålla med/vara emot – varför?
Materialet är framtaget av Dihtosis
Ett övergivet språk
Tidsåtgång: 25 minuter
Ni behöver: dator, projektor och högtalare
Genomförande: Titta tillsammans på kortdokumentären Ett övergivet språk (tid 4.41 min) som finns tillgänglig på Yles nätsida Säg det på samiska.
Eleverna får därefter tillsammans, parvis eller i små grupper, fundera på följande frågor:
- Varför har Jouni begravt det samiska språket?
- Hur skulle det kännas om man inte fick använda sitt eget modersmål i skolan?
- Vad tänker ni att den finska staten kunde göra för att återuppliva de samiska språkens position i Finland?
Avslutningsvis gås alla diskussioner gemensamt igenom så att alla grupper får möjlighet att uttrycka sin åsikt.
Länk till: Yles dokumentär: Ett övergivet språk
Materialet är framtaget av Dihtosis
Skapa
Min karta
Målet med övningen är att få eleverna att upptäcka att de mänskliga rättigheterna har ett tätt samband med individens och befolkningens möjligheter till att utöva sin egen kultur och leva ett meningsfullt liv.
Tidsåtgång: 75 minuter
Ni behöver: papper/kartong, pennor, tidningar, lim, sax. De mänskliga rättigheterna på skärm så att alla kan se dem.
Genomförande: Ensam eller i små grupper tillverkar eleverna kartor över sitt eget liv. På kartorna markeras saker som är viktiga för en själv: platser, olika vanor, människor, ord, traditioner, kultur, hobbyer och annat som man är intresserad av. Det spelar ingen roll hur man gör/utformar kartan eller hur omfattande innehållet blir.
I de färdiga kartorna placerar man sedan in rättigheter som definieras i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Vilka rättigheter behöver garanteras för att eleven ska kunna förverkliga det som finns på den egna kartan?
Länk till: Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna
Avslutningsvis presenteras kartorna för hela gruppen.
Materialet är framtaget av Dihtosis
Urfolkets rättigheter – diamant
Målet är att få eleverna att inse att ursprungsfolkens rättigheter är sammankopplade och att det är nästan omöjligt att lägga dem i viktighetsordning, dvs. rangordna dem.
Tidsåtgång: 20–30 minuter
Ni behöver: artiklarna i FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter utskrivna och isärklippta.
Genomförande: Eleverna delas in i grupper på 3–5 personer. Läraren delar ut rättigheterna som definieras i FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter till grupperna. Eleverna får välja de som enligt dem är de 9 viktigaste och placera dem i en diamantformad figur på följande sätt:
- Den viktigaste rättigheten placeras överst
- På nästa rad de två näst viktigaste
- På tredje raden de tre nästa
- På fjärde raden igen två rättigheter
- På sista raden rättighet nummer nio
Avslutningsvis diskuteras hur man sorterade rättigheterna. Var det lätt eller svårt att rangordna dem?
Materialet är framtaget av Dihtosis
3. Kultur
I den samiska kulturen finns en stark förbindelse med naturen och enligt världsbilden är människan en del av den omgivande naturen. De traditionella samiska huvudnäringarna som rennäring, jakt, fiske samt slöjd och konsthantverk, anses vara en del av den samiska kulturen också i deras modernare form. Trosföreställningar, myter och berättelser ur naturen förmedlas från generation till generation. I de samiska språken finns många ord för olika naturföreteelser, exempelvis hundratals ord för snö.
Samedräkten (nordsamiska gákti, enaresamiska mááccuh och skoltsamiska määccak) är en av de synligaste delarna av kulturen. Dräkten är unik och skräddarsys för sin ägare. Inom Finland finns det fem huvudvarianter av samedräkten. Att använda samedräkt är samernas sätt att markera sin samiskhet samt visa respekt. I den samiska kulturen lever gamla traditioner vid sidan av nya. Det samiska språket förstärker identiteten av samefolket och det är en av samekulturens hörnstenar.
Många samer jobbar aktivt för att upprätthålla, överföra och återuppliva kulturen. De unga är stolta över sina rötter och utvecklar den samiska kulturen genom att göra musik eller dikta på samiska. Rapparen Ailu Valle och Amoc samt musikern, skådespelaren och poeten Niillas Holmberg är bra exempel på detta. Idag lever den samiska kulturen starkt även via olika evenemang och festivaler som samlar ihop ungdomar runtom i Samelandet. Den som gillar sport kan följa med vem som blir samemästare i innebandy medan den som gillar musik kan t.ex. delta i Ijahis idja-festivalen.
Skapa
Projekt
Tidsåtgång: Beror på metoden
Ni behöver: Beror på metoden
Genomförande: Eleverna får i grupper på 3–5 personer genomföra ett projekt. Metoden och resultatet kan vara t.ex. en video, ett drama, en poster, ett informationsinslag, en kampanj för samisk musik eller t.ex. en vlogg.
Varje grupp väljer ett tema (samer, urfolk, kultur) och en metod som de är intresserade av. Projektet kan förverkligas som mer eller mindre omfattande, det viktigaste är att eleverna själva får planera, söka information och genomföra projektet. I denna övning övas även den kritiska läsförmågan på så vis att eleverna uppmanas att man via flera källor kontrollerar den information som man använder. Man kan uppmuntra eleverna att fråga sina kompisar med samisk bakgrund eller bekanta sig med Sametinget, samiska medier och föreningar eller motsvarande om mer information.
Till slut presenteras alla projekt för hela gruppen. Under presentationen ställs frågor om temat och genomförandet av projektet till upphovspersonerna.
Materialet är framtaget av Dihtosis
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.